|
Dynamiska språk
En av de spännande förändringarna inom applikationsutvecklings- området just nu är övergången till dynamiska språk. Denna transitering kommer troligen att påverka området precis som språket Java gjort sedan andra halvan av 90-talet. Orsaken är enkel; högre produktivitet, vilket betyder kortare tid från idé till färdig applikation.
Högre produktivitet ger lägre kostnader
Objectware har allt sedan starten i början på 90-talet, varit framgångsrik med att ta till sig nya metoder och verktyg och på ett övertygande sätt visa sina kunder på fördelarna med ny teknik. Det här är ett samarbete båda parter vinner på; högre produktivitet leder till lägre kostnader.
Dynamiska språk är inte något nytt per se. Det äldsta dynamiska språket Lisp, daterar sig tillbaka till slutet av 50-talet och är alltså årsbarn med Cobol och Fortran. Emellertid, har de flesta språken primärt levt och frodats i den akademiska världen och väntat på två tekniska förutsättningar som numera är realiserade. Den första är processorkraft och den andra är effektiva implementationstekniker av virtuella maskiner. Men enbart de rätta förutsättningarna räcker inte för ett brett genomslag, det krävs också en katalysator (ibland kallat ”killer application”).
|
Ruby on Rails
Det dynamiska språket Ruby skapades redan under mitten av 90-talet och är således nästan årsbarn med Java. Emellertid, förde det en ganska undanskymd tillvaro tills Ruby on Rails lanserades 2005. Det är ingen överdrift att använda ordet explosion, för att beskriva hur snabbt Ruby on Rails förändrade perceptionen av hur man bygger en webbapplikation samt ännu viktigare: hur lång tid det tar. Vad som tidigare kunde ta månader, var nu möjligt att åstadkommas på dagar i stället.
Det geniala med Rails, var att det kombinerade ett antal existerande tekniker och metoder och löste ett reellt problem på ett mycket bättre sätt. Det är framförallt användandet av ett (1) dynamiskt språk i botten, inbyggd (2) O/R mappning samt konsekvent användning av principen (3) Configuration-by-Convention.
När resten av programmeringsvärlden såg hur effektiv Ruby världen var, ville man självklart inte vara sämre själv och därför startade många nya projekt för att inkorporera tankegångarna från Ruby och Rails till befintliga plattformar såsom Java och .NET.
Groovy och Grails
Groovy är ett sådant exempel för Java plattformen. Det är ett dynamiskt språk mycket inspirerat av Ruby, men exekverar helt på Javas virtuella maskin och innebär att man kan blanda kod skriven i Java respektive Groovy helt fritt. Eller med andra ord, både äta och ha kakan kvar. Grails är den logiska fortsättningen och är alltså en motsvarighet till Rails, men byggt på Groovy och Java plattformen.
WEB 2.0
Kombinerar man sedan Groovy & Grails med AJAX teknik och kanske Google Maps, så har man en mycket slagkraftig verktygslåda för att snabbt bygga WEB 2.0 applikationer.
|